Litet äventyr

Sov hos föräldrarna i natt. 35 år och fortfarande "Matildas rum" i huset, det lilla skruttiga huset från 1800-talet. Hemma har jag en 120-säng. Alla måste få plats enligt Bosse och Happy. Så att sova i en 90-säng kändes ostadigt. Kan ju inte ligga på tvären om man säger så 😊
(null)


Igår grillade vi och jag somnade tidigt. Natten före hade jag bara sovit en timme, så sömn behövdes. Siv till tio.
Mamma gillar tangle:
(null)



Och jag påpeka det igen;
Genom att fingertrixa med tanglr har min fingermotorik blivit sååå mycket bättre!!!
(null)

Lilla älskade gumman

Happy, lilla Happy 🌸 hon är vaken, försiktig och är rädd för nytt folk. Alltid uppmärksam på vad som händer och mycket känslig. Men så trogen! Hon har alltid koll på mig. Happy är en liten katt med stor personlighet. Apportera kan hon och hon kan svara på vissa ord och tacka.  Otroligt lyhörd. Även om hon inte vill bli buren eller sitta i knät vill hon gärna vara nära på hennes egna villkor.  I natt la jag mig på soffan i vardagsrummet för jag kunde inte sova. När jag vaknade till låg Happy på det hårda, kalla golvet precis nedanför soffans huvudände och vakade. Lilla, älskade skrutt, följer troget med överallt! Bosse låg hellre i den mjuka sängen. Men Happy ville vara där jag var.


(null)


Djupt tacksam

Okej. Hur ska jag summera karusellen som varit. Minnen är bara fragment och inte hela. Tarmvred. Inre blödning. Lungkollaps, blåljus och sirener med ambulans, lunginflammation och minus sju kilo vätska.
 Jag har inte orkat vara social men är oändligt tacksam för alla runt mig, från norr till söder, från väntade och oväntade och även okända, som på olika sätt finns. För man kan finnas på många sätt. Ett hjärta på Facebook, peppkommentarer, stöd, och människor med civilkurage och hjärtan. Djupt tacksam över er.
(null)

Upp