Föreläsningarna

Amanda, en trogen läsare skulle vilja veta mer om mina föreläsningar.
Ett; varje gång det är dags vill jag gallskrika och springa från salen. Alltid galet nervös och när jag är nervös blir jag hejdlöst kissnödig riktigt akut och högst opassande.(onödigt vetande)
Jag lägger ner största arbetet och slitet i förarbete. Vissa föreläsningar är lika varandra, men ibland dyker oväntat ämne, oväntad åhörare och konstig tid. Därför blir ingen någon annan lik. Jag vet vart jag står, min grund och mina olika funderingar, värderingar och känslor, och då går det gå lite utanför strukturen. När jag har fått det är det enklare, man blir inte lika rädd och överraskad vid fel.
(null)

När jag var aktiv inom handikapprörelsen (funkisrörelsen) var vi ofta iväg på kurser om ledarskap, organisation och sådant man gör i styrelsearbete. Då använde vi oss av teater, improvisation och rollspel. Det gav så oerhört mycket och jag kan ta med modet att kanske tappa bort mig lite, men improvisera ihop och hålla huvudet kallt.  (null)

Jag har mängder kvar att lära. Helt nyligen förstod jag vikten av bilder i en PowerPoint presentation. (null)

Det känns lite som att hoppar handlöst från tians hopptorn när jag samlAr mig, fokuserar
Och sen hoppar fritt! Tuta och kör!
Det är som med träningspass -det är inte ofta man ångrar att det är gjort

föreläsning/jobb/fritid/skola, vardagsliv | |
#1 - - Amanda CL:

vad intressant att läsa :D
Själv håller jag i perioder på med teater. Främst regi, manus och hålla i dramaövningar men vi jobbar också mycket mer hur man kan tolkas och inte tolkas med olika kroppsspråk o så :)

Upp