Jobb och acceptans

Jag känner till att ICA Maxi i Växjö expanderar något otroligt och jag terroriserar dem med jobbansökningar. Jag skickade en idag fastän de inte hade några tjänster ute. Jag beskrev mig själv och avslutade med:
"Ni behöver mig!"
Jag tvivlar ju på att den meningen går hem men jag vill verkligen ha jobb. Visserligen har jag föreläsningarna men de är inte så regelbundna och det är svårt och lita på inkomsten. Sedan kan jag inte ha vilka jobb som helst på grund av min syn och det sätter många käppar  hjulet för det finns så många jobb jag skulle kunna jobba med om jag hade sett bättre. Det känns trist och bitvis sorgligt. Och ibland känns det pissigt och jag är arg. Men oftast bara accepterar jag det, gillar läget helt enkelt och letar efter just de jobb jag kan klara. Det går inte göra annat. Det är minst lidande att acceptera. Att se verkligheten och sen agera efter den är det bästa man kan göra och det skapar en ro som kanske inte finns om man bara går omkring och är skitförbannad. Och är man förbannad missar man mycket och får dessutom lite gjort.


(null)


#1 - - Anonym:

De söker för fullt till nya Ica kvantum teleborg

Svar: Ja fast de ska ju slå igen så det vågar man ju inte riktigt. Men 1000 tack för tipset!
Matilda Skog

Upp