Inga kickar tack.

Det där med kickar, adhd, autism, känslor och svängar. En sak.
Jag AVSKYR att åka bergochdalbana! Jag skulle inte sätta mig i en sådan frivilligt och fallskärm är så uteslutet att jag hellre lever på bark från ruttna träd livet ut än att kasta mig ut från ett flygplan. Varför vill jag inte känna spänning och kickar? 
Jo, jag i huvudet åker jag bergochdalbana ständigt. Med adhd kickar varje moment du gör. Känslorna inför vissa saker är stora som värsta stupet i amerikansk krigshistoria. Allt är intensivt och du har det jämt. Varför då ha ännu mer?
Jag har mentalt kaos och uppskattar lugn tillvaro och titta på "På spåret" och äta gamla popcorn istället för att gå på Liseberg och få adrenalinpumpande upplevelser. 
Upp