Uppmärksamhet

Jag ska, vad jag vet nu, inte föreläsa förrän i början på november men har börjat fixa ordning redan nu. Har en grund att bygga på och finslipa. Sen blir det ett PowerPoint också, det tillhör.

En av frågorna jag kommer prata om är uppmärksamhet och identitet. Uppmärksamhet har blivit ett väldigt negativt ord, särskilt inom vården. 
Uppmärksamhet ska man inte ha i Sverige, det är fult. Sjuka ska inte ges uppmärksamhet kallas det. 
Varför är uppmärksamhet så fult? Varför ska man inte ge alla, även psykiatripatienter, det sociala liv och den bekräftelse man måste ha som människa? Som det sociala flockdjur vi är? Är det rätt att blunda för alla med besvär som behöver ses, bara för att uppmärksamheten vi ger människorna, individerna, inte passar in i gråa svenska trånga systemet?  Vänd på det. Se det som bekräftelse. Ska vi inte bekräfta någons existens (ge uppmärksamhet) när det är svårt? Det är väl när det är svårt man behöver bli sedd och bekräftad. Som människa finns vi i varandra. Också kallad att bli uppmärksammad. Att bli uppmärksammad och bli bekräftad är för mig samma sak, men i Sverige helt annorlunda.

Upp