Nejdu det här går inte

Nej du Matilda Skog nu får det bli lite ordning och reda på torpet! Jag har ätit socker ett tag nu, i alla fall några gånger och kolhydrater och jag mår verkligen inte bra av det. Med LCHF är jag i princip alltid nöjd, aldrig hungrig i onödan och inte sugen. Men att det är kolhydrater och socker så mår jag inte väl, är alltid sugen på någonting och känner mig liksom inte nöjd


Idag blir det kycklingfilé och sjögräsnudlar stekt i sås. Helt i linje med hur jag tycker att matlagning ska vara. Det vill säga lagar mat i 20 minuter, äta i 10 minuter diska och städa en halv timme. Med mitt bristande intresse för kökets sysslor, dåliga matlagningskunskaper och inte så förtjust i det stora hela, så kräver jag att det ska uppfylla vissa kriterier. Alltså inte laga mat 1 timme äta 3 minuter och diska och städa i 3 timmar! Jag fattar inte vad jag gör i köket, det räcker med att jag ska ta ett glas vatten så ser ut som kriget mellan USA och Nordkorea har startat med utgångspunkt i mitt kök.

mamma och pappa åker till Norge i dag och ska se på fina saker. Jag har också uppskattat det, men nu när jag ser dåligt så har jag lite svårt att uppskatta saker som är baserade på seende. Jag kan visserligen får det syntolkat till mig, men eftersom jag har haft full syn så är inte samma sak... men man vänjer sig kan man tro.

Idag bär det av till psykolog och på Facebook kan jag checka in i valfritt ställe var som helst runt om i Sverige och världen tusan att det bekommer mig, men när  jag är på psykiatriområdet så checkar jag aldrig in. Alltså jag tänkte, varför skäms jag över det? Eller skäms, och skäms, jag berättar inte för hela världen att fördläsare  går hos psykolog. Bara för att bryta lite normer och visa att alla kan behöva hjälp ibland så blir det nog en notis på Facebook när jag jag är där. Bara för att visa att livet är många olika saker. I radion igår sa jag att; må bra och mår bra?  jag fungerar och det räknar jag som att det är bra. Finns olika definitioner för vad som räknas som bra. Livet är komplext och i varje människa finns det massa olika delar som ska passa in och ingen kan räkna med alla bitar ska vara perfekta och passa in i varandra. Det är alltid någonting som gnager och sitter lite fel. Fungerar man ändå, trots alla bitarna som kan göra lite ont och kännas jobbiga- då måste man säga att man mår ganska bra?

Upp