Personal i mitt liv

Jag började omges av personal när jag var 13 och skulle fylla 14. Det var människor med förnamn, ibland efternamn och ingen historia ingen personlighet, ingen bakrund, ingen framtid. Det var personal. Det var en väldigt iskall värld jag levde i, jag var omgiven av människor jag inte visste Någonting om. Missförstå mig inte, alla har rätt till ett privatliv, det är inte så jag menar. Och det fanns några som faktiskt hade efternamn och kanske min musiksmak. Det fanns de som delade med sig men
De flesta människorna som bodde i mitt liv visste det mesta om mig och bestämde allt kring mig och vad jag skulle göra, men jag visste inte ens vad de heter efternamn. Och om dom har familj  eller vad de tyckte om att göra på helgerna Jag såg inga känslor, tårar eller gapskratt.. Ingenting alls.
Jag fick aldrig chansen att komma Människor i min omgivning nära och därför kan jag kanske nu har lite svårt med sociala kontakter. Har inte fått lära mig hur man gör för att lära känna människor och bli vän med dem. Vad man ska säga, hur man berättar och hur man ska agera. Det där med att dela med, ge och ta. Jag gav och gav men fick ingenting tillbaka. Inte konstigt jag beter mig udda ibland och har relationer som verkar märkliga för andra.

(null)



Upp