Behövd och behöva

Här kommer några collage av föreläsningen igår:
(null)

(null)

(null)


Jag hade boendestöd nu på morgonen och det kan låta... och ÄR, tvära kast i mitt liv bitvis. På kvällen står jag och håller föreläsning för bland annat vårdpersonal och kommunpersonal. Morgonen efter behöver jag hjälp av kommunpersonalen för att klara delar av dagligt liv. I detta fallet få ledsagning till apoteket. Men det är så, ingen klarar allt. Mina boendestöd träder in där min förmåga minskar och på så sätt går det att få ett fungerande liv. 
Kan tänka mig att många människor är rädda att be om hjälp. Att berätta att man behöver hjälp. Vid lunchen på jobbet är det inte många som delar med sig av sina hjälpbehov och vilka som uppfyller behoven. Trots det har nästan alla behov av hjälp. Merparten kanske hämtar och tar emot hjälp av partner, föräldrar eller vänner. Det är ett socialt accepterat sätt att få hjälpbehov tillgodosedda. Men när det börjar handla om insatser från samhället ändras något. Det är inte lika okej.
Bara för att bryta normer tänker jag checka in på psykiatrin på Facebook när jag ska träffa min psykolog imorgon. För jag meddelar ungefär hela världen vart jag är- utom hos psykologen. Jag kan inte säga att jag skäms, men det är tvära kast att gå från handleda vårdpersonal till att sedan dagen efter vara patient. Ärligt talat. Det är inget fel att göra så. Och jag tänker stå för att man både kan vara behövd och Behöva. Det kompletterar varandra faktiskt.
Upp