Permission

Jag hade rätt i tolkningen om att när en narkosläkare säger att det kommer att bli operation först om flera, flera timmar, betyder det i praktiken flera, flera dagar. 

Och det gjorde det. Fick besked vid 16.00 att de opererar mig på måndag. Sjuksköterskan hade frågat läkarna om jag kunde få permission under helgen. Det beviljades om jag lovade att komma tillbaka så fort det var någonting som inte stämde. 

Så nu är jag hemma. Såååå skönt! Har fortfarande nål och slang i porten kvar. Det kan bli superaktuella.
Ligger i sängen med två spinnande katter på mig. Och springer och spyr... försökte äta lite, men magen sa bestämt nej och skickade upp maten. Kan jag inte få i mig mat eller dricka imorgon, så är jag så gott som tvungen att åka in och få dropp.

Gränden Kjell på övervåningen passar katterna. Han är värd sin vikt i guld alltså, och ännu mer. All Post låg så fint uppdelat då katterna hade så fint med mat och vatten  och båda lådorna var rensade. Vilka totalt fantastiska människor det finns! Jag vet inte hur jag hade löst det här med katterna i och med att jag åker dina ut hela tiden. Katt pensionat är stressande för katterna och det är dessutom väldigt väldigt dyrt och ibland är jag borta bara kanske en eller två nätter och det vill jag inte lämna dem på katt pensionat för. Happy far riktigt illa av att byta miljö. Så att jag nu kan ha dem hemma med Kjell som vakt är underbart!

Det verkar bli idag

Låg boch sov ända fram till tio idag. Jag känner att om jag kan sova, är det bättre jag gör det, än att jag ligger och har tråkigt och är orolig inför operation. 


Har jobbat  en hel del. Jag har ju ett sådant flexibelt och bra jobb så att jag kan jobba när som helst i princip. Inte många anställningar som är så pass bra så man kan anpassa så bra efter personen. Jag är verkligen tacksam för Funkibator !

Det kom iallafall någon kirurg och rondade och det var inte alls säkert att det skulle bli operation idag heller sa han. Det är överfull på operation och det är mycket akuta saker som händer. 
Läkaren sa att jag kunde få dricka klara
drycker fram tills 2 timmar före operation. 

Jag drack någon konstig näringsdryck som inte var speciellt god. Hallon-blåbär stod det på flaskan att innehållet skulle smaka, men smakade i stort sett bara bakfylla från vin och drinkar. Fick lite dåliga minnen där. Och så här så den hemska drickan ut:

Det kom in narkospersonal för en stund sedan. Genast tänkte jag att det nog är lite hoppfullt ändå att jag blir opererad i eftermiddag. Läkaren skulle göra en narkosbedömning som de alltid gör. Förr förstod jag inte vad den gick ut på! De bara pratar lite med patienten och sedan går de igen.  Liksom, inga undersökning eller nånting bara:

"Hejj hur mår du? Du har ju fått narkos tidigare ser jag, och har ju klarat det ganska bra. Har du några frågor, du vet ju vad som hände ungefär? Ok, hej då vi syns sen"

Men det var någon som sa då att de får en god uppfattning om allmäntillstånd. Narkosläkare är ju ändå väldigt duktiga på att bedöma sådant väldigt snabbt och väldigt enkelt och det ingår ju i deras utbildning. Så nu förstår jag lite bättre varför dessa menlösa samtalen finns.
Jag frågade om narkosläkaren visste på ett ungefär när jag ska opereras. Han sa att det  kommer nog dröja flera, flera timmar, men troligtvis nu i eftermiddag. Och säger en narkospersonal att det dröjer flera, flera timmar, brukar det översättas till "flera dagar."
Det är hårt tryck på operationsenheten i Växjö och det är många akutfall. Jag är ju räknas ju också som akutfall, så det är väl mest vem som håller på dö allra mest, och 
vilka läkare som ska göra vad. Alla kan ju inte göra alla uppgifter, de har ju sina specialiteter. Jag trodde hette kirurger någon som opererar, men på sjukhusen kallar man det är som opererar för operatör! Det tycker jag inte passade ihop riktigt med sjukvård ärligt talat ...
Trots att jag blivit sövd så många gånger är det är lite obehagligt varje gång. Alltid lika nervös. Dessutom, jag känner en anestesisjuksköterska som nu jobbar på andra ställen, Hon sa att det var ett bitvis tråkigt jobb och bara titta på dataskärmar och den enda patientkontakten är i stort sett är: hej kan du börja huvudet bakåt? Är du allergisk mot något? Lösa tänder? Ok, nu ska du få sova en stund. Godnatt"
Bara det att hon berättade att patienterna sover inte alls, trots att de säger det. Egentligen blir patienten en förgiftad ner till ett medvetslöst tillstånd.
Tack. Lät ju tryggt och bra. Inte. Jag vågar inte ens veta hur en intubering går till!!

Känslan när de trycker syrgasmasken mot ansiktet och sprutar in narkosmedlet
 är speciell. Man blir snurrig och sen brusar det i öronen. Någon sekund senare är man helst sövd. Varje gång har jag som sport att hålla mig vaken så länge jag bara kan, men det går inte...

Och det känns inte hur länge man varit sövd. Från brusandet i öronen före tills man ligger på uppvaket känns typ som 3 sekunder. Någon gång när de opererade mig i 10 timmar så hade jag också den känslan att jag bara varit borta någon sekund. Även om man är rätt groggy när man ligger på PostOp

Nu är jag rejält nervös!


Inte idag...

Förbereddes inför op idag- dusch, fasta och...,

Ett evigt väntande. 
Först sa man "vid elvatiden" sen hette det "femton-snåret" men vid 15.45 förstod jag att de inte lär ta in mig idag. Mycket riktigt- 16.30 kommer en sjuksköterska och säger att det varit olyckor och att dom kommer ta mig imorgon så jag får rätt kirurg. 
SUCK
Legat och varit nervös OCH haft tråkigt en hel dag! Well. Ssk-Emma gav mig mjukglass och ett glas nyponsoppa i sjukhusets festligaste glas👍🏼 och ett sugrör också! Party! 🎈🎈👍🏼😁😁


Apropå party, sugrör och glass! När jag vägdes idag visade vågen -4,9 kg på en vecka. Ooops.

Upp