Tack

Jag borde veta  det, jag borde minnas. När det är mörkt kommer en ljusning från oväntat håll. 
Situationen var galen, hade anmält endokrin, skällt ut en sköterska, tjurat, avbokat möte  och satt dödsarg hos psykologen och spydde galla över tillvaron, allt inkluderat. Läget var nattsvart.
Då ringer mobilen och jag vrålar "hallå!!" På ett inte så glatt sätt och det visar sig vara en projektledare från ett företag som håller i msässor och jag får frågan om föreläsning i Stockholm för ledningen Sveriges kommun och landsting(SKL)  och socialstyrelsen på en mässa om psykisk ohälsa. Eh.
What?!
Sedan när jag avslutat samtalet med ett förvirrat leende får jag frågan:
"Hur ska jag beskriva vårt samtal i journalen? Matilda har pratat känslor...?" Säger psykologen undrande när jag ler igenom ilskan och klumpen i magen blir lättare.
Tack. Tack livet. Tack Lotta B för du finns. Tack nätverk, tack blogg, tack familj, tack.
(null)



Upp