NP

Jag är less på min autism. Allt dåligt den ställer till, alla missförstånd jämt och ständigt. 
För mig existerar bara orden och dess innebörd. Jag kan inte läsa mellan raderna och lägger själv inte in några känslor i orden, såvida det inte är känslor orden beskriver. Jag tar saker ganska bokstavligt och förstår inte det där osynliga språket . Ett språk bortom ord som andra människor verkar förstå och väver in i alla sammanhang. Jag vet inte vad folk menar om dom inte uttrycker det tydligt. Jag är dålig på sociala koder och, som sagt, för mig existerar orden. Dess innebörd språkligt sett och inget mer. Och när jag talar/skriver har jag inga dolda budskap eller antydningar mellan raderna. Det jag menar är de ord jag skriver och säger, inget annat. Det är andra människor som verkar ha en förmåga att väva in massa saker i orden, något jag har svårt att förstå. Det är inget språk jag lärt mig.
Och andra människor verkar kunna saker helt naturligt, liksom att de är födda med kunskap. Själv måste jag lära mig vid varje enskild situation hur jag ska göra. Och ingen situation är lik en annan, därför är det ständigt lärande och jag blir lätt trött när det blir för mycket. Andra människor utan NP- diagnos verkar veta hur de ska göra i olika situationer helt naturligt. Den vetskapen har jag sällan. Jag måste lära mig hela tiden. Prövningar jämt för min del.
För att inte tala om behovet av struktur och hur dåligt jag kan må om det jag tänkt rubbas. För den delen inte sagt att jag inte är spontan. Jag kan bitvis vara väldigt impulsiv och spontan..  Om
Det är en bra dag.
Bäddat för missförstånd.
#1 - - Anette:

Jag känner igen det där med språket precis! Det kan bli väldigt knepigt ibland...

Upp