Risiga

Jag har varit iväg lite. Nöja katter när matte kom hem



De ser rätt slitna ut.. och Bosse med sitt blomkålsöra:

Köbildning i sängen:


Peace

Jag återkommer snaras

Glädje

Känslan när allting klaffar. Mitt i en jobbig period kommer ljuset från någonstans. Jag kan inte sluta le. Det är så underbart att flera små saker i livet kan starta så stor glädje och motivation! Överväldigad 

Jag tänker alltid resa mig

Jag vacklar, snubblar och ramlar rätt ofta i livet. Det har jag väl mer eller mindre gjort så länge jag kan minnas. Men på något sätt så har jag överlevt och fortsatt leva efter fallen.

Vid varje nedåt som sen vänder uppåt, får jag energi och kämparglöd av att kunna resa mig om igen och om igen. Jag får glädje av att jag ytterligare en gång orkar fortsätta livet ännu mer. Glädje att sedan minnas när jag är på botten och energi och kämparglöd att använda för att klättra upp när jag ligger.

.Mamma sa: "du är nere för räkning på nio men reser dig på tio. Alltid!"
Min läkare Anders sa:
"Du Är som en såndär rysk docka med rund, tung botten som alltid reser sig upp. Man kan trycka ner den, men nog fasen reser sig dockan igen. Om och om igen."


Ja, livet är upp och livet är nere och livet är åt alla möjliga håll.
Egentligen är jag ganska ledsen just nu. det har varit många motgångar och bakslag och de fortsätter hela tiden. Ni läsare vet att jag har valt att vara rätt öppen med hur jag mår, hur jag tänker och känner. Ni får  hela registret liksom. Fast de som läser mina Facebookinlägg är väl rätt fundersamma för tillfället. Upprepar känsloinlägg ungefär:
"jag känner mig ledsen"
 "jag känner mig glad"
"jag känner mig trasig"
"jag känner mig tacksam"
Inläggen publiceras i princip i den ordningen upprepande gånger. Folk måste tro jag är helt galen och verkligen åker en känslomässig  bergochdalbana, men det gör jag faktiskt inte. Inte mer än andra människor tror jag. Så svängigt som på Facebook är det väl inte riktigt i verkligheten. Mina känslor svänger inte riktigt så mycket. Det jag gör, är att kraftigt griper tag i de stunder då jag är tex lite glad eller tacksam, trots att det känns allmänt skit rent ut sagt. Även om det är en dunkel dag så finns där alltid något. Måste ta tillvara på de stunderna och verkligen uppmärksamma dem och ge dem det strålkastarljus de och jag behöver. För mig personligen är det sådana saker som får mig att fortsätta promenera, snubbla, rätta till, ramla, räta på mig, springa, snubbla, upp och skutta, njuta, vackla och upp igen. VildaMatilda helt enkelt! 

Jag är på gång att föreläsa. Med erfarenhet. Har en ganska bred repertoar av olika typer av föredrag. Allting handlar på något sätt om mig eller jag saker jag tror, tycker, och anar. Föreläsningarna anpassas efter uppdragsgivaren och jag är inte alls omöjligt att förhandla med. Det kan vara allting från 
Min historia kort och gott, 
Mitt liv då och nu.
Resan till frihet
Att växa som människa
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, med olika ämnen under den rubriken.
Vård ur ett patientperspektiv, 
självdestruktivitet, 
Våga växa
bemötande för personal och liknande 
vårdfilosofier
Vad kan man göra i behandling
Egna reflektioner 
Och en hel del annat. En föreläsning jag kör kan inkludera allt det jag precis skrivit. Den är populär och kan både ges kort, men också längre och med livliga diskussioner. 
Jag har även haft uppdrag som coach och handledning inom tex kommunomsorgen och privata vårdbolag.
Vill ni höra er för så tveka inte att kontakta mig! Referenser finns

tulderullkontakt@gmail.com


Ta hand om er!

Upp